• Vi håller Sverige i tätposition inom flyg- och rymdteknik

    Vi håller Sverige i tätposition inom flyg- och rymdteknik

  • Näringsminister Mikael Damberg besökte GKN i Trollhättan

    Näringsminister Mikael Damberg besökte GKN i Trollhättan

  • RUAG anställd förbereder test av antenn.

    RUAG anställd förbereder test av antenn.

  • 1
  • 2
  • 3
AUTO TRANSLATE
Swedish English German

Detta är Swedish Aerospace Industries

Den svenska flyg- och rymdindustrins styrkeområden är en del av lösningen för att möta samhällets utmaningar.

Det finns flera skäl till varför omvärlden satsar på flyg- och rymdverksamhet. Den är en beprövad drivmotor i kunskapsutvecklingen; den skapar ökad rekrytering till tekniska utbildningar, viktig forskningsdisciplin inom grundforskning, teknologispridning till/från andra branscher samt industriell kompetens inom avancerad teknologi; den är även en tillväxtmarknad.

Läs mer

SAI PAS2019

I midsommarveckan arrangerade SAI ett studiebesök vid världens största flygmässa, Paris Air Show, för representanter från Sveriges Riksdag, Europaparlamentet, olika myndigheter och industrin.

Paris Air Show är den stora sammankomsten för flyg- och rymdindustrin i Europa. Här visas den senaste teknologin och trenderna för framtiden. Sverige har en konkurrenskraftig och internationellt framgångsrik flyg- och rymdindustri som utgör en framstående del av EU:s flyg-och rymdforskning och som med sina lösningar bidrar till att möta samhällsutmaningarna.

Syftet med arrangemanget var att ur ett internationellt perspektiv förmedla utmaningar och möjligheter inom Europas flyg- och rymdsektor samt skapa dialog mellan industri, myndigheter och politik om industrins förutsättningar.

Arrangemanget inleddes med en guidad rundvandring där företagen Boeing, Airbus, Safran och OHB samt den franska rymdstyrelsen CNES och EU-kommissionens forskningsprogram Clean Sky besöktes. Delegationen förevisades det senaste inom flyg- och rymdindustrin, som t ex Boeings och Saabs nya skolflygplan Tx, Airbus nya flygplan A330 Neo samt Sveriges nya satellit MATS som planeras att skjutas upp nästa år.

Dagen efter studiebesöket genomfördes ett seminarium på temat ”En hållbarare planet – en möjlighet för svensk flyg- och rymdindustri”. Där diskuterades bl.a. flygets klimatutmaning  och vilka satsningar som får störst effekt på emissionerna från flyget. Det kan konstateras att det kommer att krävas en mängd olika initiativ för att flyget ska möte klimatmålen, men den största påverkan fås genom införandet av nya effektivare motorer och flygplan. Redan idag bidrar teknik från GKN Aerospace och Saab mer till minskade CO2-utsläpp än hela det svenska flygets samlade utsläpp.

Ett annat område som diskuterades var hur olika rymdbaserade tjänster är fundamentala för att övervaka klimatförändringarna och förse forskarnas klimatmodeller med data samt att svenska företagen är djupt engagerade i de flesta av Europas pågående projekt.

SAI vill tacka alla medverkande för engagerade diskussioner och för att ni hjälper till att hålla dialogen igång så att vi tillsammans kan forsätta att utveckla svensk flyg- och rymdindustris förutsättningar.

space

Sverige är en framstående rymdnation. Industri och akademi är internationellt erkänd och deltar i en rad internationella samarbeten. Sverige bidrar med nyckelkompetenser till internationell rymdverksamhet, liksom har en egen förmåga.

Den svenska rymdpositionen har byggts upp genom en nära samverkan mellan stat, forskning och industri. Sverige var här tidigt ute med långtgående satsningar. Statliga satsningar har sedermera bidragit till kommersiella framgångar och nya möjligheter för svensk industri.

Dock har Sveriges rymdbudget under lång tid varit i det närmaste konstant i absoluta tal, och därmed urholkats över tid. Sveriges befolkning och ekonomi har växt. Den globala rymdverksamheten har växt snabbt och de internationella samarbeten på rymdområdet där Sverige medverkar har ökat i omfattning. Rymdstyrelsens internationella åtaganden och uppgifter har växt och myndigheten har drabbats av kostnader för bl.a. valutakursförändringar.

SAI arbetar aktivt för att påtala behovet av ökade satsningar inom rymdområdet från svenska staten samt påvisa konsekvenserna om så inte sker. Detta sker både genom att driva debatt om frågan och genom möten med politiska företrädare från alla läger. Ett exempel på debatt är den bifogade debattartikeln som publicerades i Svenska Dagbladet den 29:e april i år.

Dagens anslag räcker inte till

I sitt budgetunderlag för åren 2020-2022 begär Rymdstyrelsen en anslagsökning om 150 miljoner kronor per år från 2020 och framåt samt ett engångsbelopp om 150 miljoner kronor för år 2020, samt ytterligare 6 heltidstjänster för att ta vara på möjligheterna i de europeiska samarbetena och kunna fungera som en sammanhållande rymdmyndighet. Detta är vad som krävs för att bevara status quo.

Utan äskad anslagsökning blir det hårda prioriteringar med så långtgående konsekvenser att myndigheten pekar på att dagens programdeltagande behöver omvärderas. Prioriteringarna omfattar en mix av. Även den bästa mixen av åtgärder leder till irreversibla konsekvenser för forskargrupper och företag.

Resurserna svarar inte mot rymdstrategin

Målen i den nationella strategi som riksdagen antagit eller den långsiktiga strategi Rymdstyrelsen tagit fram nås knappast med dagens anslag. En uppskattning från branschens sida är att en anslagsökning om ca 300 miljoner kronor årligen skulle krävas för att Sverige skall kunna tillgodogöra sig möjligheterna i de internationella rymdsamarbetena och kunna leva upp till de olika ambitioner som pekas ut i rymdstrategin.

Tiden rinner ut

Sveriges ambition i internationella samarbeten är idag ifrågasatt. Trots en rymdstrategi uppvisar Sverige ingen tydlig långsiktig ambition vare sig nationellt eller internationellt. Detta är olyckligt då vi idag har angelägna samarbeten och processer som kräver ett aktivt deltagande från Sveriges sida för att komma vidare. Om så inte sker riskerar svenska företag att permanent stängas ute från dessa områden. Utan deltagande i internationella program stängs industrin ute från fortsatt affärer och ett stort antal svenska högteknologijobb är i fara.

Tre exempel:

  • Klimat - Europa, EU och ESA storsatsar nu på att från rymden övervaka och förstå vad som händer med vårt klimat. Copernicus-programmet planeras att utökas med ytterligare kapacitet och speciella satsningar görs för den Arktiska regionen. Det ter sig självklart att Sverige som ett land i framkanten av klimatarbetet, tillika framstående rymdnation, bidrar ansenligt till uppbyggnaden av dessa system.

  • Tillgång till rymden - Sverige är sedan sjuttiotalet en part i det europeiska bärraketsprogrammet där vi har en nyckelroll i att tillverka motorteknik. Europa har gemensamt satsat på detta för att kunna ha ett eget oberoende tillträde till rymden, utan att behöva vända sig till USA, Ryssland eller de aspirerande rymdmakterna Kina och Indien. När nu Europas rymdministrar åter skall träffas i november står i stort sett alla länder bakom ambitionerna i programmet förutom Sverige.

  • En svensk rymdbas - Den snabba utvecklingen av satelliter gör att storleken minskar. Idag kan en satellit vara stor som en skokartong och därmed skjutas upp även med små raketer. Vid Esrange utanför Kiruna finns idag en raketbas som är väl positionerad för en sådan roll om ytterligare satsningar görs. Samtidigt ökar konkurrensen från bl.a. Norge och Storbritannien som ser samma möjlighet och vill komma först med en egen satsning. Här har Sverige tidigare haft ett försprång som nu raskt håller på att gå förlorat.

Läs hela vår debattatikel på SvD.

IMG 5516

Från vänster: Robert Hell, GKN Aerospace, Gierth Olsson, OHB Sweden, Catrin Mattsson, RUAG Space, Göran Bengtsson, Saab, Stefan Gustafsson, SSC

SAI har nyligen träffat både Närings- och Utbildningsutskottet i  Sveriges riksdag för att presentera svensk flyg- och rymdindustri samt diskutera industrins utmaningar och möjligheter. Mycket av frågorna som diskuterades handlade naturligt om hur branschen tar sig an klimatutmaningarna. Både flyg- och rymdbranschen växer snabbt globalt och svensk industri har här en konkurrenskraftig och efterfrågad position och kan med sina produkter bidra till stora klimatbesparingar. Till exempel så bidrar svensk lättviktsteknik från SAAB och GKN Aerospace redan idag till större minskningar av koldioxidutsläppen än de samlade utsläppen från all svensk flygverksamhet, och teknikutvecklingen fortsätter med syfte att bidra till ännu större besparingar. Även rymdområdet har en fundamental roll i minskningarna av klimateffekterna genom alla de tjänster som snabbt växer fram inom jordobservation, positionering och navigering.

Signalerna som vi inom SAI ger till politiken är därför:

  • Det behövs en mer faktabaserad debatt om hur flygets klimatutmaningar kan hanteras - Flyget är en nödvändighet för global handel, tillväxt och välfärd
  • Ökade satsningar på flyg- och rymdforskning nödvändiga för att möta samhällsutmaningar – både i EU och nationellt
  • Det svenska engagemanget i EU för flyg och rymd behöver öka  - Idag har vi för liten påverkan på och medverkan i rymdprogrammen i Europa
  • Den nya svenska rymdstrategin kräver en ökad budget inom rymdområdet - Sverige och Rymdstyrelsen riskerar annars att halka efter
  • Sveriges deltagande inom ESA behöver ökas vid ESA Rymdminsisterråd i november 2019
  • Staten kan bättre utnyttja möjligheterna som flyg- och rymdindustrin ger för att öka intresset hos ungdomar för teknikutbildningar

SAI tackar utskotten för konstruktiva möten och diskussioner och ser fram emot en fortsatt dialog.

Vad vill Sverige med Rymden? Vad vill de svenska riksdagspartierna? Detta var temat i en debattartikel i NyTeknik den 27:e juni av intresseorganisationen Rymdforum. Rymdforum reser här en rad frågor kring det politiska engagemanget för rymdfrågor. SAI delar oron kring att det politiska intresset för rymdfrågor i Sverige är lågt. Detta samtidigt som vi har en industri i framkant och en global rymdmarknad i snabb utveckling och tillväxt. 

Tillsammans har SAI och Rymdforum låtit göra en enkät till de politiska partierna i riksdagen. Enkäten tar upp en rad av de aktuella frågeställningarna på rymdområdet just nu och är något som Rymdforum uppmärksammar i sin artikel. Hela rymdenkäten med partiernas svar hittar du här.  

Dessa frågor återkommer i Almedalen den 3:e juli. SAI anordnar här en rymdpolitisk debatt mellan riksdagspartierna kl. 14 på AerospaceAlmedalen, arenan för flyg- och rymdfrågor.

Välkommen till Almedalen den 3: juli!

 

 

Sveriges regering har i form av en skrivelse presenterat en nationell rymdstrategi som en plattform för svensk rymdpolitik. Av strategin framgår vilka övergripande områden som regeringen vill prioritera och vilka mål som bör finnas för respektive område.

Det är viktigt att svensk rymdverksamheten får ökad långsiktighet och en mer prioriterad ställning inom svensk politik. SAI välkomnar att regeringen har presenterat en nationell rymdstrategi. Det är ett viktigt första steg även om branschen gärna hade sett mer konkreta förslag på satsningar, liksom metoder för uppföljning av strategin.

Svensk flyg- och rymdindutri som en faktor för att göra Europa ledande inom innovation och samverkan. Detta var temat för ett seminarium som arrangerades i Bryssel den 3 maj. Arrangörer var de samlade branchintressena för flyg-, rymd och försvarsindustri i Sverige. SOFF, säkerhets- och försvarsföretagens organisation, SAI, flyg- och rymdindustrins intresseorganisation, Aeroscpace Cluster Sweden, klustret för små- och medelstora företag inom aerospace och Innovair, den svenska flygindustrins forskningssamverkan.  

Anna Rathsman som representerade SAI var värd och välkomnade ett 50-tal deltagare. Seminariet var inriktat mot att presentera den svenska industrin och dess frågor i Bryssel och de aktuella områden som berör företagen. Förste talare var Sebastian Fumero från EU-kommissionens enhet för flyg som berättade om den aktuella budgetprocessen och de utmaningar som finns för att bl.a. knyta ihop forskningspolitiken. Tilt Jürimäe från Clean Sky fördjupade detta tema och tog upp konkreta exempel på forskningssamverkan där Svensk industri och svenska regioner varit föredömen. 

Svensk industri presenterades av Carl Henrik Arvidsson från Saab som redogjorde för några av svensk industris framgångsexempel, t.ex. deltagande i framgångsrika Clean Sky projekt och rymdsamarbetet kring Copernicus. Seminariet avslutades med ett tillfälle för mingel och nätverkande. 

SAI tackar för den goda uppslutningen från såväl svenska som europeiska deltagare och hoppas på en uppföljning. 

Brusselsseminar may3 2

Tiit Jürimäe från Clean Sky berättar om de svenska insatserna i programmet.

Tisdagen den 21 mars höll regeringen ett uppföljningsmöte kring regeringens flygstrategi. Infrastrukturminister Tomas Eneroth inledde med att inte minst lyfta fram flygindustrin i form av Saab och GKN och industrins betydelse för flygets omställning. Regeringens flygstrategi lyfter fram en rad olika frågor målsättningar och ambitioner för flyget. Som konkreta exempel på insatser för industrin nämnde infrastrukturministern satsningar på Innovair. SAI sert fram emot det fortsatta arbetet med strategin!

 

Polsk rymdindustri och representanter för polska rymdmyndigheter träffade sina svenska motsvarigheter under en seminariedag på den polska ambassaden den 10 oktober. På programmet stod bland annat presentation av den polska, respektive svenska industrin, där SAI:s polska motsvarighet berättade om sin verksamhet. Aktuell rymdpolitik från Sverige och Polen resenterades och även de medverkande företagen fick möjlighet till egna presentationer och mingel. Evenemanget var en del i en studieresa för de polska deltagarna där fler aktiviteter, bl.a. ett besök vid Esrange i Kiruna ingår.

 

 

Aerospace Almedalen samlade Sveriges flyg- och rymdbransch till en fullspäckad seminariedag den 4 Juli 2017. SAI deltog som en av arrangörerna. Möjlighet finns att se seminarierna i efterhand via denna länk

I sommar får 65 ungdomar från hela Sverige chansen att delta i Rymdforskarskola i Stockholm, Kiruna och Göteborg. Rymdforskarskolan syftar till att inspirera till framtida studier och karriär inom Aerospace. Under några härliga och intensiva sommarveckor får ungdomarna fördjupade kunskaper inom astronomi, naturvetenskap och teknik.

Rymdforskarskolan anordnas av Astronomisk Ungdom, en organisation som syftar till att främja intresset för astronomi och rymdteknik hos barn och unga.

SAI, Swedish Aerospace Industries, stödjer Astronomisk Ungdoms Rymdforskarskola.